0720-44 45 93

Huvudrubriker

Våld i ungas nära relation

Samverkan krävs på alla plan kring Våld i ungas relationer

Öka kompetensen och samverka på riktigt på alla plan!

Det var den röda tråden i konferensen Våld i ungas relationer som genomfördes av Polisen, Brottsofferjouren Fyrbodal och Strömstads och Tanums kommuner, 17 mars 2021.

Läget är akut. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, har 23 procent av tjejerna 16 – 24 år utsatts för våld i nära relation och 14 procent av killarna.
Mörkertalet är stort.Bara 5 procent har anmält till polisen.

Initiativet till konferensen kom från polisen i Strömstad – ungdomsutredare Erika Gyllenswärd och kommunpolisen Sara Olsson.

På senvåren förra året kallade de till möte med folkhälsosamordnarna i Strömstads och Tanums kommuner och Brottsofferjouren Fyrbodal.

Så kom Covid 19. Men arbetsgruppen tänkte om och satsade digitalt. De fick accept från sina respektive ledare på toppnivå, och så var arbetet i gång.

På konferensen medverkade Peter Söderström från Gender Equality Vision, som föreläste om pornografi, maskulinitetsnormer och hur porren kan kopplas till våld i relationer.

Enligt statistik börjar unga i Sverige titta på porr när de är cirka 11 år gamla.

Enligt Folkhälsomyndigheten tittar 70 procent av männen på porr och 70 procent av kvinnorna gör det inte. Var fjärde pojke, 18 år, porrsurfar dagligen.

”Porren i dag är våldsam och tortyrliknande och väldigt lätt att komma åt”, förklarade Peter Söderström.

Och det finns gigantiska pengar bakom. Kvinnor förnedras och avhumaniseras, samtidigt som manlighet förknippas med styrka och aggressivitet.

Sex har blivit våld. Unga killar vill pröva det som de ser i porrfilmerna på sina flickvänner, som kan bli utsatta för strypsex och annat vidrigt som inte alls känns okej.

Elin Holmgren och Rita Grünbaum från Värdighetsverket förklarade att våld i relationer är en process, ett mönster av systematiska kränkningar och förödmjukelser, som handlar om inskränkningar i friheten, hot, trakasserier, misshandel och sexualbrott, som kan börja med subtila handlingar och sluta med grova brott som mord.

Under 2020 dödades 16 kvinnor i Sverige av sin partner och under 20 år har 331 kvinnor mördats av den som de var tillsammans med och litade på.

Män står för största delen av våldet i världen, förklarade Rita och Elin. Och det är också flest män som tar livet av sig, 2/3 av självmorden begås av män.

Våldet börjar inte med misshandel utan med små subtila saker som gradvis normaliseras och blir grövre. Det kan få allvarliga konsekvenser. Utsatta tjejer tar ofta på sig skulden, skäms och tystnar, vilket innebär att våldet och kränkningarna normaliseras och blir grövre.

Det kan vara mycket svårt att bryta sig loss.

Man bor i ett litet samhälle där alla känner alla, går i samma skola som förövaren och har samma kompisgäng. Ofta har förövaren hållhake på offret genom att hota med att lägga ut bilder, som alltid finns kvar på nätet, som aldrig riktigt kan tas bort och som kan dyka upp när som helst så att en framtida relation eller jobbkarriär blir förstörd.

Unga vänder sig ofta inte till vuxna för att få hjälp, utan till andra ungdomar. Varför?

”Det beror till stor del på hur de tror att omgivningen kommer att reagera, hur de kommer att bli bemötta: Ingen kommer att tro på mig. Det är nog inte så allvarligt.”

Filmklipp visar att den psykiska misshandeln kan pågå mitt framför ögonen på oss vuxna, utan att vi har en aning om vad som händer. I filmen sitter en tjej i soffan och har fredagsmys med familjen när hon får massor av sms från sin kille: ”Var är du?” ”Du ska SVARA!” ”Jag ska straffa dig!” Och senare visas samma sekvens i killens familj. Han sitter och sänder dessa hotfulla, aggressiva sms och hans föräldrar märker ingenting.

”Att vara utsatt i unga år kan påverka hela livet”, förklarar Rita och Elin. Många unga får det så här i sin första relation och har ingenting att jämföra med: Är detta normalt? Ska det vara så här?”

Vad kan vi tillsammans göra för att förhindra och förebygga? undrar konferensdeltagarna. Och svaren är:

”Vi måste ta snacket om gränsdragning, hur vi behandlar varandra och vad som är okej och inte.”

Men visst är det svårt när det handlar om strukturellt våld, när förminskningen av kvinnor syns överallt i reklam, musikvideos, porr och sämre löner och när tafsningar sker överallt, i skolkorridorer, på bussar, på fritiden.

”Det gäller att skaffa kunskap att upptäcka vad som pågår och mod att agera!

Och i den här frågan måste vi alla samverka – föräldrar, skola, ideella föreningar, myndigheter, politiker och andra beslutsfattare.”

 

Text: Lisbeth Bengtsson
Bilder: Stefan Mortensen

Denna sida använder cookies (kakor) Här kan du läsa mer om cookies. Genom att fortsätta använda sidan så accepterar du att cookies används. Klicka här för att inte visa meddelandet igen.